Resan börjar ju med packning..och det har jag gott om!!

Jag har numer förstått att man kanske ska införa ngt slags körkort för bagage och rullväskor, för jag har inte gjort annat än att fickparkera, backa och fixa och trixa för att få väskorna dit jag vill. Mer än vad jag har gjort med bilen i varje fall!!

När jag skulle in på tåget fick jag backa in till min plats eftersom det inte fanns plats för mig att vända.
På perrongen hade folk svårt att väja för min gigantiska rullväska och jag knuffade ständigt till folk i mina försök att finnas till med en ryggsäck på ryggen...

...och hemskt lite bagageplats på tåget....första klass är till synes gjord för allt annat är folk med packning, dvs kvinnor med små rått-hundar under ena armen och guccin under den andra och män med små dataväskor där nyaste teknologin får plats...inte för fattiga studenter med mer packning än alla andra i de två första klass vagnarna har tillsammans!

Tack Jennifer för att du hjälpte mig att kånka sakerna till och på tåget!
Tack mig själv om jag klarar av att ta mig av tåget själv med all packning....


Livet är som en rullväska, man kan vara tung, man kan vara lätt, man kan rulla bakåt..men allra lättast är det att rulla framåt...