Ibland hatar jag min lägenhet...riktigt avskyr...inte bara för att fyllon under fredagar och lördagar står och skriker utanför mitt fönster, utan för jag har en ventilation som någon skickade raka vägen med budbil från helvetet.

Tänk er scenariot: man är trött och går och lägger sig i sin härliga säng och släcker lampan....

KABAM

Så sätter sig en liten fet muminliknande typ med horn sig på min ena axeln och börjar blåsa i mitt öra med en ljudstyrka som kan mäta sig med den styrka orkanen katrina hade...
På min andra axel sätter sig ännu en liten fet muminliknande typ med horn och börjar vissla amazing grace...fast falskt...och utan melodi...

SÅ låter det nätterna ända...tänk om jag någon gång sover i en tyst lägenhet..
då kommer jag sitta klarvaken och fundera över hur fan jag ska kunna sova utan min djävulska kör från down under...

För man vänjer sig ju..hur mycket man avskyr något eller aldrig tror sig klara av...så vänjer man sig...

Även om små muminliknande varelser med horn inte riktigt tillhör den kategori man vänjer sig med....
dom...........hja, dom bara finns där...