Jag börjar tro att det är ngt som är vrickat med mig..

När man vrider på huvudet brukar ju vanligtvis blicken följa med, men mina ögon hackar sig fram tills de kommer i fas med huvudet...ser väl ut som en vodoodoktor när ögonen är inåtvända för de inte har tagit sig runt i skallen...

Känner mig lite som en sån där nickedocka man har i bilen, med huvud som nickar när man kör...




Mitt liv är en stillbildsfilm..är det ngt som rör sig fortare så noterar jag det inte.


Jag behöver semester!